Spelpaus och Pay N Play — Hur Självavstängning Fungerar på Snabbcasinon
Available in USSpelpaus — skyddsnätet som följer med BankID
I december 2023 ringde en bekant i branschen och berättade att en nära vän hade registrerat sig i Spelpaus efter att ha förlorat kontrollen över sitt spelande. Tre veckor senare spelade vännen igen — på ett olicensierat casino som accepterade BankID men inte respekterade Spelpaus-registreringen. Den berättelsen sammanfattar både styrkan och svagheten i det svenska självavstängningssystemet.
Spelpaus är ett nationellt register för självavstängning från spel, administrerat av Spelinspektionen. Registrerar du dig spärras du omedelbart från alla licensierade speloperatörer i Sverige — inklusive Pay N Play-casinon. Tekniskt fungerar det genom att operatörens system kontrollerar ditt personnummer mot Spelpaus-registret vid varje inloggningsförsök via BankID. Om du finns i registret nekas du åtkomst. Det är en binär kontroll: antingen är du spärrad eller så är du inte det.
Vid utgången av fjärde kvartalet 2025 var cirka 134 500 personer registrerade i Spelpaus, en ökning med drygt 3 % bara under kvartalet. Sex månader tidigare — vid utgången av andra kvartalet — låg siffran på 128 000. Trenden är tydligt uppåtgående, och den speglar troligen både ökad medvetenhet om verktyget och den ständigt växande onlinecasinomarknaden. Det är en signal som branschen bör ta på allvar: fler människor behöver systemet, och systemet måste fungera.
På ett Pay N Play-casino är Spelpaus-kontrollen särskilt intressant ur ett tekniskt perspektiv. Eftersom hela identifieringsprocessen sker via BankID i samma steg som insättningen, kontrolleras Spelpaus-registret innan någon transaktion genomförs. Du hinner aldrig sätta in pengar om du är registrerad — systemet stoppar dig redan vid autentiseringen. Det är en skillnad jämfört med traditionella casinon, där en spelare teoretiskt kunde skapa ett konto och navigera sajten innan spärren uppdagades. I Pay N Play-modellen finns inget sådant fönster.
38 % kringgår Spelpaus — varför och hur
Den siffran förvånade mig första gången jag såg den, men den borde inte ha gjort det. I en studie rapporterade 38 % av de som registrerat sig i Spelpaus att de ändå fortsatte att spela — oftast via onlinecasinon. Det innebär att mer än var tredje person som aktivt sökt hjälp genom att stänga av sig hittar vägar runt systemet.
Mekanismerna är inte komplicerade. Den vanligaste metoden är att vända sig till olicensierade casinon som inte är anslutna till Spelpaus-registret. Spelpaus binder bara licensierade svenska operatörer — sajter med licens från Malta, Curaçao eller Estland har ingen skyldighet att respektera det. Och som jag nämnde i inledningen erbjuder 8 av de 20 mest besökta olicensierade sajterna från Sverige BankID-inloggning, vilket skapar en farlig illusion av legitimitet.
Det finns också mindre uppenbara kringgångssätt. Vissa spelare använder en anhörigs BankID, andra söker sig till fysiska spelformer som inte omfattas av Spelpaus, och några utnyttjar VPN-tjänster för att dölja sin svenska IP-adress. Systemet är designat för att vara ett effektivt hinder — inte ett ogenomträngligt sådant. Det är en viktig distinktion: Spelpaus fungerar som avsett på den licensierade marknaden, men det kan inte ensamt lösa problemet med spelberoendeflöden till den olicensierade.
Under mina år i branschen har jag sett hur olicensierade operatörer aktivt marknadsför sig mot Spelpaus-registrerade spelare. Annonser som lovar ”spela utan spärr” dyker upp i sociala medier och på forum — en cynisk affärsmodell som exploaterar de mest sårbara konsumenterna. Det är denna verklighet som gör reformarbetet så akut.
Varför söker sig spärrade spelare utanför den licensierade marknaden? Motivbilden är komplex. 35 % av de som spelar olicensierat uppger att de tror på bättre vinstchanser, 23 % är spärrade via Spelpaus, och 21 % lockas av bonusar som inte är tillåtna under svensk lag. Det är en kombination av aktivt sökande efter alternativ och en marknad som aktivt rekryterar de mest sårbara spelarna.
Reformer som ska täppa till luckorna
Under de år jag följt den svenska spelregleringen har jag aldrig sett ett så kraftfullt reformpaket som det som nu ligger på bordet. Ds 2025:23 — den utredning som ligger till grund för den planerade spelreformen 2027 — föreslår bland annat kriminalisering av olicensierad spelverksamhet riktad mot svenska konsumenter.
Anna Johnson, vd för Svenska Spel, har beskrivit utredarens förslag som efterlängtade och välkomna — att det handlar om förbättrat konsumentskydd men också om att värna förtroendet för hela den svenska spelmarknaden. Det är en formulering som fångar kärnan: Spelpaus fungerar bara om det inte finns enkla vägar runt systemet. Så länge olicensierade operatörer kan nå svenska spelare utan konsekvenser urholkas värdet av självavstängningen.
Den föreslagna kriminaliseringen skulle innebära att operatörer som medvetet riktar sig mot svenska spelare utan licens begår ett brott. Det är ett steg bortom dagens system, där Spelinspektionen kan utfärda förbud och sanktioner men där den faktiska efterlevnaden är begränsad för aktörer baserade utanför EU. Om reformen genomförs kan den också öppna för mer aggressiva tekniska åtgärder, som betalningsblockering och DNS-blockering, för att försvåra åtkomsten till olicensierade sajter.
Betalningsblockering är det verktyg jag personligen tror mest på. Spelinspektionen har redan börjat arbeta med svenska banker för att identifiera och blockera transaktioner till olicensierade spelbolag. Om en spelare inte kan flytta pengar till en olicensierad sajt spelar det ingen roll hur lockande deras marknadsföring är. Det är inte en perfekt lösning — kryptovalutor och alternativa betalvägar existerar — men det höjer tröskeln avsevärt. Och i kombination med kriminalisering skapas en helt annan verktygslåda än den Spelinspektionen har idag.
Men lagstiftning löser inte allt. Spelpaus behöver också teknisk vidareutveckling. En möjlighet som diskuterats i branschen är att koppla Spelpaus till betalningsinfrastrukturen — inte bara till operatörernas inloggningssystem. Om Trustly, Zimpler och Swish integrerade Spelpaus-kontroller i sina betalningsflöden skulle det bli betydligt svårare att genomföra insättningar på olicensierade sajter. Det är ingen enkel teknisk lösning, och den väcker frågor om ansvar och integritet, men den skulle täppa till den största luckan i dagens system.
Spelpaus är idag det viktigaste verktyget för svenska spelare som vill begränsa sitt spelande på licensierade casinon. Dess styrka ligger i omedelbar verkan och bred täckning. Dess svaghet ligger i att det bara räcker så långt som den licensierade marknadens gränser. Reformerna som nu diskuteras syftar till att flytta den gränsen, men fram till dess är det avgörande att vara medveten om att Spelpaus skyddar dig fullt ut bara på sajter med svensk licens.
Gäller Spelpaus på Pay N Play casino utan svensk licens?
Nej. Spelpaus binder enbart operatörer med svensk licens från Spelinspektionen. Olicensierade casinon — oavsett om de erbjuder BankID-inloggning eller inte — har ingen skyldighet att respektera Spelpaus-registreringen. Det är en av de främsta anledningarna till att branschorganisationer och lagstiftare driver på för kriminalisering av olicensierad spelverksamhet.
Hur lång tid tar det att registrera sig i Spelpaus?
Registreringen görs via spelpaus.se och sker omedelbart med BankID-verifiering. Spärren aktiveras direkt och gäller på alla licensierade speloperatörer i Sverige. Du väljer själv avstängningsperiod: 1 månad, 3 månader, 6 månader, 1 år eller tillsvidare. Vid tillsvidareavstängning kan du häva spärren efter minst 1 år med en 7-dagars betänketid.
Pausa dina konton enkelt vid behov via startsida.
Kombinera din självavstängning med att sätta personliga gränser för insättningar och sessionstid.
Framtagen av redaktionen på ”pay n Play Casino”.
